Det är pingst – solen skiner och fåglarna kvittrar. Så öppnas kyrkportarna och brudparet stiger ut. Folket hurrar! Luften fylls av glädje och jubel! Två människor som valt att leva i gemenskap och lovat varandra trohet och kärlek i nöd och lust tills döden skiljer dem åt.
Runt om vår värld firas just nu pingsten. Men vad är pingst mer än en traditionell tid att gifta sig? Är pingsten bara för de där lyckliga människorna som stiger ut på kyrktrappan? Eller är den för oss alla?
Om man googlar på orden ”ensamhet” och ”Sverige” kommer det upp artiklar som berättar att 14% i Sverige upplever ensamhet, 46% bor i ensamhushåll, svenskar – kanske de ensammaste folket på jorden? osv. Ingen rolig läsning. Fick nyligen höra från en kille som ganska nyligen kom till Sverige – ”Varför är det så många som lever ensamma här? Ni har stora problem!”. Men vi har ju fred, demokrati och pengar som borde räcka till alla. Ändå finns det ett djupare behov som inte är mättat i vårt land – behovet av gemenskap!
Ensamheten kan se ut på så många olika sätt. Den kan vara rent fysisk – man bor ensam och har ingen självklar person att ringa eller göra saker med. Tror också vi alla någon gång upplevt ensamhet i sällskap med andra – kanske känt oss annorlunda och utanför, eller känt ensamhet i en relation som inte fungerat som vi hade hoppats.
I Pingstdagens evangelietext förbereder Jesus lärjungarna på att han ska lämna dem. Bara så där! ”Känn ingen oro och tappa inte modet” säger han till dem – inte för att de var superhjältar utan vanliga människor som du och jag. Han ska inte lämna dem ensamma utan sända en Hjälpare – Den Helige Ande och ge dem sin frid. I Apostlagärningarna får vi läsa om hur de rädda och ensamma lärjungarna efter Jesu himmelsfärd blir fyllda av Den Helige Ande och plötsligt får mod att berätta om Jesus för tusentals människor!
Vem är han Den Helige Ande? Bibeln lär oss att han är en person som vill vägleda oss genom livet, utrusta oss med det vi behöver för att kunna hjälpa andra, låta egenskaper som kärlek, glädje och frid få mogna i oss, men som framförallt vill dra oss in i gemenskap med Gud och hjälpa oss lära känna Jesus. Vi behöver aldrig mer vara helt ensamma! Han vill fylla vår djupaste längtan av gemenskap och bo i vårt hjärta med kärlek och glädje – i nöd och lust, tills… Nej – inte ens döden kan skilja oss från Gud! Hans Ande vill bo i vårt hjärta för evigt!
Frida Vikström
Diakon Stora Lundby församling
Foto: Rob Darby
Porträttfoto: Wenche Tell
