Cecilia Blidö

 

Har du tänkt på att du varje dag behöver äta en balanserad mix av bra kolhydrater, protein och fett för att din kropp ska fungera optimalt, hålla dig frisk och pigg?

I senaste numret av Lerums Tidning läser jag om Vegetariskt i bamba i höst: ”– Vi vill ge barn och ungdomar ännu sundare och än mer hållbara matvanor, genom att visa att man kan äta gott och nyttigt även utan protein från köttprodukter, säger Jennie Wessbo, tf verksamhetschef för måltidsservice i Lerums kommun”.

Nu är det alltså dags för oss i vår visionära miljökommun, att ta vårt ansvar och komma tillrätta med utsläppen av växthusgaser och den negativa miljöpåverkan som dagens köttproduktion ger. Kommunens mål är att minska köttkonsumtionen med tjugo procent.
Protein är en livsnödvändig byggnadssten för kroppen, inte minst för barn och unga i växande ålder. Det bygger upp våra muskler, skelett, hud, hår, naglar, celler, hormoner, enzymer, signalsubstanser i hjärnan och vår arvsmassa.

Vi människor, har precis som alla andra arter en artegen föda, det vi är skapta för att äta. Evolutionärt betyder det att proteinkällorna vi ätit är kött, fågel, fisk och ägg. Historiskt åt vi inte bara muskeldelar utan även ryggmärg, hjärna, underhudsfett och inre organ för att få extra mättat fett och näring. Vi har också ätit kolhydrater i form av växtdelar, nötter, frukt och bär och söt honung för att fylla på energi inför svältperioder. Kolhydrater av detta slag gav energi, mjuka fibrer, vitaminer och mineraler. Så här har det sett ut sedan vi levde på savannen för mer än tvåhundra tusen år sedan.

En ruskans massa år senare, ”för bara tiotusen år sedan” blev vi mer bofasta i ett jordbrukssamhälle med ökad mängd kolhydrater i form av spannmål som medförde skörare skelett, fler infektioner och karies. ”I förrgår”, för drygt hundra år sedan började den industriellt tillverkade maten med syntetiska tillsatser dyka upp och välfärdssjukdomar kom som ett brev på posten.

Teknikutvecklingen går framåt men när det gäller vår kropp ser vi ut och fungerar på samma sätt som när vi var jägare och samlare på savannen. Människan är en långsam varelse i det avseendet.

Köttmotståndarna brukar ange tre huvudsakliga skäl till varför vi ska äta mindre kött: miljöskäl, omsorg om djuren och människans hälsa. Men vid en närmare titt, håller argumenten?

Jag är den första att hålla med om att den storskaliga köttproduktionen de senaste 50 åren är förödande! Sen urminnes tider har människans djuruppfödning varit balanserad. Fodret anpassades förr till djurens behov och djuren till våra behov. När kor åt gräs innehöll köttet livsnödvändigt antiinflammatoriskt omega 3 och korna gjorde gott i hagarna för den biologiska mångfalden på flera sätt. Nu får växtätande djur sina mättnadscentrum i hjärnan förstörda av proteinrik billig hårt producerad soja, majs och palmolja från främst USA och Brasilien för att kunna överäta och ge högre avkastning. Det resulterar i ett inflammatoriskt omega 6-rikt innehållande kött istället.

Kor-gillar-gräs-på-ängenKor har fyra ben, två horn, är växtätare och gillar att beta gräs i hagen. De gillar inte att leva och dö i en bur, äta svårsmält mat som de idisslar, rapar och fiser ut metangaser av på grund av att de tvingas äta växtproteiner de inte är skapta för att äta. Sist men inte minst gillar de inte att få skulden för de allt större hålen i ozonlagret.

Det är de ekonomiska intressena, politiskt främjande av storskalighet i jordbruk och köttproduktion som gör att bönder idag tvingas öka produktionstakten för att säkra vinster och klara överlevnaden. En övergödning av djuren, att använda kemikalier, tillsatser och på vissa håll antibiotika i ett alltför proteinrikt foder visar att systemet inte fungerar.

Kostkedjan är i kraftig obalans ända från fälten och hela vägen till våra egna kroppar. Innan industrin började dominera vår kosthållning förstod vi vad som var hälsosamt tack vare att vi valde att äta det vi provat och visste att våra kroppar ursprungligen var anpassade för. Punkt.

Men är då lösningen att vi människor ska välja mer vegetarisk kost? Vad kommer barnen få äta i bamba när det inte serveras proteiner från köttprodukter? Enligt Livsmedelsverket är det baljväxter som ärtor, bönor och linser men också quorn och sojaprotein (samma som kossornas foder). Vilken effekt ger det våra barn?

Sojabönor-skördas-på-stora-fältSoja är en baljväxt med fullvärdigt protein men framställningsmetoderna för många sojaprodukter är ifrågasatta. Över 90 procent som odlas är genmanipulerad (GMO) och soja ger ofta upphov till allergier. Soja är svårsmält och gasbildande och innehåller ämnen som kan påverka sköldkörteln, ge ökad cancerrisk, gall- och njurbesvär och försämra mineralupptaget. Det har visat sig påverka barns hormoner genom att utveckla pubertet för tidigt. 
Soja är billigt och mycket vanligt i många livsmedel men ofta innehåller sojaprodukter dolda sockerarter och tillsatta syntetiska glutamater, smakförstärkare för att ge godare smak. 
En vanlig vegetarisk tacofärs innehåller till exempel: Rehydrerat sojaprotein (85%), vegetabilisk olja, rehydrerat veteprotein, maltodextrin, röd paprika, kryddor, salt, jäst, maltextrakt, hydrolyserat vegetabiliskt protein (vete, soja), lökpulver, vitlökspulver, stabiliseringsmedel (metylcellulosa), socker, färgämne, arom.

Baljväxter som ärtor, bönor och linser kan ge påverkan liknande soja vad gäller allergier, försämrat mineralupptag och innehåller lektiner, ett gift (ett protein faktiskt!) som växterna har för att slippa bli uppäten. Det är därför de måste kokas länge för att kunna ätas alls. De är inte heller fullvärdiga proteinkällor, vilket medför risk för näringsbrister.

Quorn är en kemiskt framställd jästsvamp, inte en naturlig svamp från skogen som man kan tro utan har bara skapats i kemilådan. De växer i syresatt vatten i sterila jäsningstankar. Under produktionen tillsätts sockerarten glykos samt olika mineraler och vitaminer. Resultatet är så kallat mycoprotein som extraheras, värmebehandlas och torkas. Äggviteämnet albumin från ägg tillsätts för att binda ihop produkten. Den massa som bildas formas sen som ”köttfärs”, bitar eller filéer för att imitera kött. Quorn Foods är ett varumärkesskyddat koncept och visionen är att skapa världens första miljardverksamhet för köttersättande produkter.

Det påstås ofta att man ska äta vegetariskt för miljöns skull men frågan är om det stämmer eller om det snarare är kontraproduktivt att tänka så? Det moderna storskaliga jordbruket är skadligt med skövlade regnskogar, döda jordar, kemisk gödning och bekämpningsmedel, oljeberoende maskiner och transporter. Blir det bättre för miljön och ozonlagret? Väljer vi det framför vår egen personliga hälsa, miljön i vår kropp?

Kanske det skulle vara ett mer hållbart alternativ att istället låta barnen äta lokalproducerat ekologiskt, naturligt gräsbeteskött, fågel och mer omega 3-rik fisk för att främja den biologiska mångfalden och säkra barnens egen hälsa? Det finns flera fina alternativ i vår omedelbara närhet.

Sist men inte minst, att äta mer grönt är garanterat något som många skulle må bra av att göra. Att upptäcka och vänja sig vid alla fantastiska smaker, konsistenser och stor variation som finns bland grönsaker men måste det ske genom att utesluta animaliskt protein från kött? Lär sig verkligen barnen i skolan att äta mer grönt och hälsosamt genom vegetariska köttsubstitut som efterliknar kött? Om vi ska äta mer vegetariskt, varför ska det heta sojakorv, vegetarisk tacofärs, quornfiléer och kikärtsbiffar?

Cecilia Blidö
Lic Kostrådgivare
grundare av Naturlig Mat i Skolan

Nyfiken på att veta mer om barn och kost? Besök www.naturligmatiskolan.se
Nyfiken på att veta mer om kost och kostens påverkan på din kropp?
Kostkurser, må bra-helger och föreläsningar hittar du hos mig i Lerum på www.ceciliaofsweden.se

5 KOMMENTARER

  1. Är det så klokt att servera matindustrins sojakorvar med mängder av tillsatser till skollunchen istället för närproducerat gräsbeteskött med lokalt odlade grönsaker??
    Vi måste ju värna livsmedelsproduktionen i vårt eget land annars har vi snart varken köttdjursuppfödare, mjölkbönder eller grönsaksodlare kvar.

    Ska vi då behöva ta in alla råvaror per lastbil och båt från andra delar av världen? Det kan aldrig vara bra för miljön med alla dessa extra transporter.

    • Det är en viktig aspekt du tar upp om att vi måste värna om vårt lands egen livsmedelsproduktion. Det finns flera fina ekologiskt inriktade uppfödare av köttdjur med gräsbeteskött med föredömlig hantering, liksom mjölkbönder och sist men inte minst stolta grönsaksodlare som ger hög kvalitet på råvaror, bidrar till människors goda hälsa och gör gott för miljön.

      Stort tack Birgitta för din kommentar och att du delar dina funderingar här.

  2. Vi har ett stort problem med matförsörjningen idag. Sverige har en självförsörjningsgrad om 50 %. På 1940-talet hade vi 100 % självförsörjningsgrad. På 1970-talet så lade staten ned alla familjejordbruk (kallades konsulter de statliga tjänstemän som rekommenderad småjordbrukarna att lägga ned)
    Kor är självgående och själgödslande jordförbättrare. Lägg två höbalar om vardera 30 kg på en åker. Den ena får ruttna och avger då 8 kg metan och 22 kg koldioxid. Den andra äts upp av en ko och de flesta kolatomerna blir korta fettsyror som sedan kon kan bygga protein och mera fett. Det blir inte många metanmolekyler kvar. Så kor är metansänkor på samma sätt som skog är koldioxidsänkor.
    Vegetabilier ger inte mycket energi. För att få energi för en timme så behöver vi äta 100 kcal (ungefär)
    100 kcal gurka kostar omkring 22 kronor, paprika omkring 15 kronor, fläskfilé 7 kronor, fransyska 6 kronor, lax 5 kronor, kålrot 4 kronor, ägg 2,50 kronor, potatis drygt 1 krona, vispgrädde 0,92 kronor, smör 0,69 kronor och fiberpasta 0,60 kronor.
    Så det är mycket billigare att äta kött, ägg och riktigt animaliskt fett än att äta grönsaker. Förutom att det är en artriktig mat. Vi mår bäst på denna kost och slipper föröda jorden vi lever på med konstgödsel och GMO.

    • Stort tack Björn för ditt engagemang i denna fråga.

      Bra att du tillför ekonomi och siffror – det ger ytterligare ett viktigt perspektiv, speciellt när det kommer till politik.

      Du nämner också en viktig aspekt, självförsörjningsgraden i Sverige. De politiska beslut att främja storskalighet runt om i Europa och världen bidrar inte precis till att skapa möjligheter till självförsörjning. Jag tror vi har mycket att lära av tredje världens länder där man har en annan grundläggande tradition kring chark och köttproduktion.

      Enda sättet att föda befolkningen hållbart är att göra oss självförsörjande på vår egen mark i våra egna samhällen. Det finns förstås möjlighet att skapa ett modernt jordbruk och uppfödning utan att industrialisera den som man gör i alltför hög grad idag. Det ser vi inte minst i de medvetna småskaliga ekologiska gräsbeteskött-gårdarna som finns i Sverige. Det känns lite tokigt att vi ska ha ett jordbruk på andra sidan jordklotet som ska föda oss människor i norr med soja och billiga spannmål som exempelvis majs. Det är heller inga grödor vi levt på på våra breddgrader om man ser det rent evolutionärt. Inte kossorna heller. Hur kan ett sådant system bli hållbart?

      Du kan säkert mer om detta än jag, men jag har förstått att industriformat och specialisering i hög grad skapar ideala former för spridning av epidemier av olika slag. Det är ytterligare ett tecken på att systemet inte fungerar. Det främjar inte den biologiska mångfalden.

      • Tack för ditt svar.

        Det intressanta är att småskalighetens försvinnade från Sverige exporterades till åtminstone Tanzania. De konsulter som lade ned småbruken i Sverige på 70-talet fick nya jobb vid SIDA för att lägga ned småjordbruken i Tanzania åtminstone enligt vad jag har sett. Nu sitter den konsulten som ordförande i Rädda Barnen på Gotland. Och skriver propagandistiska artiklar för GMO i SvD och undertecknar med namn och som ordförande för RB på Gotland.
        Inte undra på att vi får många rädda barn.

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here