Idéer för ett hållbart Gråbo (video)

Här är en video från Gråboberedningens slutrapport, idéer för ett hållbart Gråbo. Rapporten presenterades för kommunfullmäktige i Lerums kommun vid dess sammanträde den 20 januari 2014. Tyvärr kom inte hela presentationen med på grund av att minnet tog slut i kameran. Här nedanför följer ett utdrag ur rapporten, hela rapporten kan laddas ner som pdf-dokument här…

Sammanfattning

Beredningen för klimat och miljö har uppdragits av kommunfullmäktige att genom medborgardialog arbeta fram idéer för ett framtida Gråbo som pilot i kommunens klimatarbete. Till sin hjälp har beredningen haft en ledamot från vardera av kommunfullmäktiges fasta beredningar. Beredningen har via omvärldsspaning och medborgardialog bildat sig en uppfattning om vad som krävs för att Gråbo i samspel med sina invånare ska kunna utvecklas till en hållbar tätort. Medborgardialoger har genomförts i flera omgångar och på olika sätt, bland annat via direkta möten på gator och torg, via webbenkät och fokusgrupper. Medborgardialogernas resultat har varit vägledande för beredningens ställningstaganden. Beredningens idéer för ett framtida hållbart Gråbo innefattar bland annat bättre möjligheter för återvinning, en förändrad trafikhierarki och mötesplatser för ungas kultur samt fortsatt medborgarinflytande över utvecklingen i Gråbo.

Dessa idéer ska, om de antas av kommunfullmäktige, kommunens högsta styrande organ, ge stöd och riktning åt visionens förverkligande i Gråbo. Kort sagt, bidra till att Gråbo blir Sveriges första hållbara tätort.

Beredningens idéer ska vidare kunna tillämpas på övriga kommundelar.

Bakgrund

2.1 Uppdraget och organisation
Lerums kommuns vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år 2025. Gråbo är utsett att vara pilot i visionsarbetet.

Beredningen för klimat och miljö fick i Årsplan 2011 i uppdrag från kommunfullmäktige att i samarbete med övriga beredningar arbeta fram idéer för ett framtida Gråbo som pilot i kommunens klimatarbete. Arbetet skulle uttryckligen utgå ifrån att pilotarbetet i Gråbo ska kunna tillämpas på övriga kommundelar i strävan att bli Sveriges ledande miljökommun till 2025.

För att organisera samarbetet med övriga fasta beredningar har dessa under uppdraget bidragit med varsin ledamot utsedd som representant i det som kallats Gråboberedningen. Ambitionen har varit att dessa personer bor i Gråbo med omnejd eller har stark koppling dit. Dessa ledamöter har deltagit i samma omfattning och på samma premisser som ordinarie ledamöter i Beredningen för klimat och miljö.

Uppdraget och dess aktiviteter har varit omfattande och pågått under relativt lång tid jämfört med tidigare uppdrag för kommunfullmäktiges beredningar. Arbetet har sträckt sig över tre årsplaner och slutförs årsskiftet 2013/2014.

2.2 Beredningens roll
Gråboberedningen är kommunfullmäktiges särskilt utsedda beredning för Gråbos långsiktiga utveckling i linje med kommunens vision. Efter presentation av slutrapporten och beredningens förslag till kommunfullmäktige kommer Gråbo- beredningen att upplösas och Beredningen för klimat och miljö återgår till andra givna uppdrag inom sitt beredningsområde. Beredningens förslag, tillika kommunfullmäktiges om det antas, förvaltas och omsätts sedan av kommunstyrelse och förvaltning, förslagsvis genom det sektorsövergripande arbetet med Pilot Gråbo.

2.3 Andra delar av Pilot Gråbo
Lerums kommuns vision är att bli Sveriges ledande miljökommun 2025. Gråbo har av kommunen utsetts till pilotort i kommunens arbete mot visionen. Pilot Gråbo är samlingsnamnet som rymmer allt arbete för att göra Gråbo till Sveriges första hållbara tätort och pilot i kommunens arbete mot visionen. Arbetet kommer att pågå under lång tid och pågår inom en rad olika verksamheter.

Gråboberedningen ingår samtidigt som en del i samma övergripande projekt på så sätt att extra resurser tillförts beredningsarbetet i form av tjänstemannastöd med fokus på medborgardialog. Medborgardialogen i Gråbo har varit föremål för följeforskning delvis finansierad av kommunen genom Pilot Gråbo (se 4.3 – Följeforskning i Gråbo).

Ett av målen inom Pilot Gråbo är att skapa förutsättningar för boende i Gråbo att själva styra och påverka utvecklingen mot en hållbar tätort. Medskapandegruppen är ett forum som samlar representanter från olika delar av samhällslivet i Gråbo för att tillsammans med kommunen driva på utvecklingen. Med i gruppen finns också två kommun- styrelseledamöter. Tanken är att det kommunstyrelsen ändå ska göra i Gråbo väljer man i vissa fall att göra tillsammans med Medskapandegruppen. Därigenom ordnas finansieringen. Just nu arbetar Medskapandegruppen med tillfällig användning av rivningstomten efter Hjällsnässkolan, med skolvägar och med ekoturism.

2.4 Definitioner
Beredningen har diskuterat begreppet idéer i uppdragsbeskrivningen. Beredningens slutsats om vad man förväntats leverera är idéer som ska ge stöd och riktning för visionens förverkligande i Gråbo. Innehållet i dessa idéer ska utgå ifrån att pilotarbetet i Gråbo ska kunna tillämpas på övriga kommundelar i strävan att bli Sveriges ledande miljökommun till 2025. Även om dokumentet inte ska benämnas som ett styrdokument är det mycket viktigt att det efter behandling och antagande i kommunfullmäktige ger synliga avtryck på Pilot Gråbo och i förlängningen Gråbos samhällsutveckling.

2.5 Utvecklad uppdragsformulering
Beredningen har gjort bedömningen att uppdragsformuleringen om att ”ta fram idéer för Gråbo som pilot i klimatarbetet” varit alltför snäv och begränsande. Under uppdragsprocessen har beredningen jobbat mycket med begreppet hållbar utveckling och dess (fyra) dimensioner.1 Därför har beredningen vidgat klimatbegreppet till hållbarhet vilket tidigt stämdes av med kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens presidier. Detta motiveras även av visionens uppbyggnad som förutom hållbarhet (i vid bemärkelse) som ledord även lägger stor vikt vid kreativitet och inflytande.

Löpande under året har beredningspresidiet stämt av inriktning och vägval i uppdraget med dels kommunfullmäktiges presidium, dels kommunstyrelsens presidium samt berörda tjänstemän. Syftet med dessa avstämningar har varit att utbyta information och idéer för att undvika dubbelarbete och ta till vara på varandras kunskaper.

Denna slutrapport och idéer för ett hållbart Gråbo, överordnas rekommendationerna i delrapporten från 2012 även om de kvarstår som viktiga byggstenar.

Beredningens arbete 2011-2012

3.1 Medborgardialog i Gråbo – en viktig del av arbetet
Det är i kommunfullmäktiges uppdrag angivet att beredningen måste samtala med Gråboborna för att i dialog med dem undersöka hur snabbt de är villiga att förändra Gråbo och sin egen livsstil. Delaktighet är centralt i att göra Gråbo till pilot i kommunens arbete med förverkligandet av Vision 2025. I denna rapport synliggörs medborgarnas röster i pratbubblor med citat och berättelser från olika dialogtillfällen.

En viktig beståndsdel i arbetet har varit Stiftelsen Tällbergs förstudie från 2011 om förutsättningar för medborgardialog om hållbar utveckling i Gråbo. Denna kommer även fortsättningsvis vara värdefull som referens och redskap i kommunens arbete inom Pilot Gråbo och ambitionen om en utvecklad medborgardialog.

3.1.1 Chalmerssamarbete och medborgardialog
Under höstterminen 2011 samarbetade Lerums kommun med Chalmers på så sätt att en designstudio inom masterprogrammet i arkitektur ”MSc Design for Sustainable Development” förlades till Gråbo. Ett trettiotal masterstudenter från olika länder har därigenom arbetat fram planerings- och gestaltningsstrategier för Lerums kommun med Gråbo i fokus samt fördjupat sig genom att ta fram egna förslag för ett framtida hållbart Gråbo. Chalmerssamarbetet resulterade i en utställningsvecka i Gråbo 13-20 januari 2012.

Under utställningen fanns Gråboberedningen på plats och genomförde en medborgardialog med Chalmersprojekten som utgångspunkt. Beredningen ska förvisso för egen del, med stöd av medborgardialogen, avgöra vad som är aktuellt att förverkliga i Chalmers-materialet men syftet är ytterst att teckna bilden av ett framtida hållbart Gråbo där valda övergripande perspektiv från materialet lyfts fram.

Därför beslutades tidigt i uppdraget att beredningen måste kunna förse kommunstyrelse och förvaltning med det samlade resultatet av medborgardialogen för att även mer kortsiktiga önskemål och förslag från medborgarna tas tillvara och ges utrymme att påverka det kontinuerliga arbetet inom Pilot Gråbo.
Totalt lämnades 176 bidrag innehållande reaktioner, synpunkter, förslag, och idéer. För metodbeskrivning och närmare analys av medborgardialogen under Chalmers- samarbetet, se delrapporten från 2012.

3.1.2 Politisk workshop
I samband med att Chalmers-studenternas projektarbeten ställdes ut för allmänheten att tycka till om arrangerade beredningen en speciell workshop för kommunfullmäktiges ledamöter. Ledamöterna diskuterade Chalmersstudenternas förslag enligt samma frågeformulär som användes vid medborgardialogen. Resultaten från workshopen vägdes samman med övrig medborgardialog som sedan kom att ligga till grund för beredningens delrapport.

3.2 Slutsatser och rekommendationer från Chalmersarbetet
Gråboberedningens analys och egna slutsatser utifrån Chalmerssamarbetet och den relaterade medborgardialogen, ledde fram till ett antal rekommendationer till kommunstyrelse och förvaltning. Dessa slutsatser och rekommendationer bygger delvis också på en kommunfullmäktigeworkshop genomförd i januari 2012.

Viktigaste inspelen från medborgardialog och kommunfullmäktige – enligt Gråboberedningen (från delrapporten 2012)

• Satsning på gång- och cykelbanor med starka influenser av projektet I barnens fotspår – viktigt att involvera skolelever och föräldrar i processen
• Satsning på gång- och cykelvägar som tvärförbindelser till exempelvis Floda (loopar, m.m.)
• Centrumutveckling, omdaning av torget i Gråbo, m.m.
• Satsning på att utveckla och tillvarata ”bortglömda områden” såsom grustaget – dock ingen motorcrossåkning där
• Utökad kollektivtrafik
• Förändrad trafikhierarki till förmån för gångtrafikanter och cyklister, m fl (”gående först”)
• Vatten i centrumgestaltningen
• Satsning på utökad och utvecklad belysning i Gråbo
• Fler grönområden och gröna inslag i centrumgestaltningen
• Förtätning
• Öka tryggheten
• Bilpool
• Ekoturism och vandringsleder
• Ingen satsning på slakthus

3.2.1 Rekommendationer (från delrapporten 2012)
I delrapporten 2012 konstaterade Gråboberedningen att kommunstyrelse och förvaltning varit aktiva i Pilot Gråbo och drivit utvecklingen framåt. Inte minst såg beredningen hur man hade tagit till sig av några av Chalmersprojekten och intressanta idéer därifrån. Förvaltningen processade det omfattande materialet och gjorde en bedömning av genomförbarhet och lämplighet. Detta arbete låg delvis till grund för de beslut som fattats i kommunstyrelsen (maj 2012, KS11.69) om nya åtgärder och anpassningar inom Pilot Gråbo utifrån Chalmersförslagen.

Sammanfattningsvis har kommunstyrelsen beslutat om nya satsningar på skolvägar och ekoturism samt beslutat att vidareutveckla redan pågående uppdrag och utreda åtgärder för kraftledningsgatan, gång- och cykelvägar (hållbart resande), grön-blå gestaltning, lokal matproduktion och växthus.

Gråboberedningen ställer sig fortsatt positiv till dessa satsningar och beslut som ansågs ligga väl i linje med medborgardialogens övergripande inriktning. Chalmerssamarbetet har mynnat ut i ett oerhört rikt material med många goda idéer som kan inspirera och främja Gråbos utveckling en lång tid framöver. Beredningens rekommendation till kommunstyrelsen och förvaltningen 2012 kan sammanfattas i att fortsätta framåt på den inslagna vägen men också aktivt ta stöd av medborgardialogens viktigaste inspel.

Nuläget i Pilot Gråbo 2013

4.1 Pilot Gråbo i förvaltningen
Pilot Gråbo fortlöper inom en rad av kommunens olika verksamhetsområden. Nedan följer några exempel på olika delar av sådant som pågår under namnet Pilot Gråbo.

Lerums kommun har beslutat sig för att inom Pilot Gråbo bredda tillgänglighetsarbetet. Det handlar dels om att det i framtiden skulle vara intressant ur ett tillgänglighetsperspektiv att vända på rangordningen i transportsystemen och infrastrukturen. Det vill säga att planera för gående och cyklande först, därefter kollektivtrafiken och sist bilen. Det handlar också om att naturområden, kommunal service och handel görs tillgängliga på de gåendes och
cyklandes villkor. Vidare pågår också ett arbete kring hållbara livsmedel där hela kedjan från produktion till konsumtion belyses. Detta som ett led i arbetet för att det ska vara enkelt för invånarna i Gråbo, och Lerums kommun, att göra hållbara val i vardagslivet.

En nyckelfråga för utvecklingen av Gråbo har varit upprustning av torget och nybyggnation i Gråbo centrum. En ny detaljplan för området ställdes ut våren 2013. Om processen går enligt planerna kan projektering av nya bostädersom tidigast påbörjas under 2014. Utbyggnadstakten bedöms bli ca 40 bostäder per år. I samband med att den nya detaljplanen börjar gälla kan också kommunen förvärva torget vilket ger möjligheter att rusta upp och göra torget till en mötesplats för Gråboborna.

4.2 Medskapandegruppen i Gråbo
Medskapandegruppen (se stycket 2.3 för bakgrund om Medskapandegruppen) har under 2013 kommit igång med flera projekt. Under sommaren och början av hösten 2013 har medskapandegruppen arbetat med den så kallade framtidstomten, rivningstomten efter Hjällsnässkolan. Här har medskapande- gruppen i samarbete med kommunen och de kreatörer som visat intresse för att skapa något på tomten byggt upp ett konstplank, en
odlingslabyrint och arrangerat en bakluckeloppis.

Vidare arbetar en arbetsgrupp inom medskapandegruppen med ”Gråbo – en hållbar besöksort” med stöd av kommunens turismansvariga. Gruppen har tillsammans tagit fram en
handlingsplan för hur turismen kan utvecklas i Gråbo, i ett första steg med en vandringsled runt samhället där skyltar berättar om platsens kulturhistoria på ett modernt och positivt sätt. En annan arbetsgrupp håller i samverkan med skolorna i Gråbo på att utveckla skolvägarna så att de blir attraktiva och inspirerande och bärare av Gråbos identitet.

4.3 Följeforskning i Gråbo
I samband med Chalmerssamarbetet har även ett forskningsprojekt i samverkan mellan Chalmers, Lerums kommun och Mistra Urban Futures, vuxit fram. Det syftar till att följa och studera medborgardialogen i Gråbo samt hur resultatet av dialogen tas om hand i kommunstyrelsen. Följeforskningen innebär att forskaren löpande rapporterar sina resultat, vilket gör det möjligt för kommunen att under forskningsperioden utveckla sitt arbetssätt. En förstudierapport levererades i maj 2012.4 Därtill har forskaren publicerat artiklar på temat med koppling till arbetet med medborgardialog.

Fortsatt medborgardialog och omvärldsspaning

Beredningen fortsatte efter leveransen av delrapporten att spana ut i världen efter intressanta tankar och idéer för hållbarhet. Men framförallt har beredningen frågat Gråbo-borna om hur de ser på hållbarhet i sin närmiljö och vad de tror om det hållbara samhället i framtiden.

5.1 Omvärldsspaning
Beredningens omvärldsbevakning och omvärldsanalys kan delas in i två sektioner. Dels har beredningen genom Chalmerssamarbetet kunnat förfoga över ett omfattande och ambitiöst omvärldsmaterial som arbetats fram av chalmersstudenterna; dels har beredningen studerat annat omvärldsmaterial i form av exempelvis Göteborgs stads miljöprogram, Västra Götaland i ett förändrat klimat – Länsstyrelsen, På väg mot en grönare region – GR och BRG.

Hållbarhet innebär att aldrig använda mer av jordens resurser än de vi har att tillgå. Om vi följer hållbarhetsprinciperna kan jorden försörja oss hur länge som helst. Den sammanfattande bilden efter omvärldsspaning pekar på att om Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun innebär det att kommunen måste våga gå före i miljöarbetet. Detta betyder att Lerum måste vara beredd att ta ansvar och söka nya lösningar. I synnerhet inom klimatområdet ställs höga krav på kommunens förmåga till utveckling och anpassning eftersom den pågående klimatförändringen kommer att ställa krav på genomgripande samhällsförändringar. Målen ska uppnås för kommande generationer samt för människor, djur och natur i vår kommun, i Sverige men också i andra länder.

5.2 Medborgardialog

5.2.1 Livsrumsdialog och webbenkät
Under livsrumsdagarna i september 2012 fanns beredningen på plats i Gråbo för be om invånarnas synpunkter kring en rad frågor. Samtidigt fanns samma frågor som en webbenkät på kommunens hemsida.

Många invånare eftersöker en lättillgänglig, trygg och billig kollektivtrafik med ett väl fungerande betalsystem. Andra attraheras av tanken på att förändra trafikhierarkin, att i högre grad utforma transportsystemen för fotgängare och cyklister. Gång- och cykelnätverket är viktigt att fortsätta utveckla för resor inom Gråbo och kommunen. Flera menar att man är beroende av bil för att få vardagen att gå ihop.

Flera invånare uppger också att bättre system för sopsortering och återvinning, t ex hjälp med kompostering, skulle göra att fler tog ansvar för sitt avfall. När det gäller energieffektivitet och alternativa energikällor anser vissa att ekonomiska styrmedel är en förutsättning för att människor ska ändra sina vanor och välja hållbara alternativ.

Centrumutvecklingen är en mycket betydelsefull del i ett hållbart Gråbo. Trygghetsskapande åtgärder, gärna i samverkan med invånarna, bör vara en viktig del när torget och Gråbo centrum utvecklas. Ett återkommande tema i mötet med invånarna i Gråbo har varit efterfrågan på mötesplatser, såväl utomhus som inomhus. Detta tror många kan vara något som kan skapa förutsättningar för föreningsobundna fritidsaktiviteter för gammal som ung.

Det står klart att skolorna ses som en viktig del i arbetet med hållbarhet i Gråbo. Många är väldigt stolta över de nya, fina skolorna. En levande ort, med förutsättningar för hög livskvalitet ses av många som avgörande för att Gråbo ska bli en hållbar ort. Människor trivs i Gråbo och vill slå vakt om ortens identitet och samhörighet människor emellan.

5.2.2 Fokusgrupper
Efter genomförda medborgardialoger på webben och i samband med Livsrumsdagarna konstaterade beredningen att det varit svårt att nå vissa grupper. För att bredda underlaget ytterligare bestämde man sig då för att genomföra fokusgrupper med äldre på Parasollen och ungdomar på fritidsgården och i Röselidsskolan. Därtill genomfördes också fokusgruppsamtal med medskapandegruppen i Gråbo.

Fokusgrupperna bekräftade i mångt och mycket den bild som tidigare medborgardialoger visat. Till exempel visade fokus-gruppdialogerna att de allra flesta som deltog, gamla som unga, trivs mycket bra i Gråbo. Några ungdomar som beredningen talade med uttryckte stor stolthet över sin nya skola, en stolthet de gärna skulle vilja känna över resten av sin ort också. Gråbo är mycket bättre än sitt rykte, tyckte de. Gråboborna, både gamla och unga, vill ha en småstadsidentitet kvar, men de eftersöker också ett större utbud av aktiviteter, arbetstillfällen och mötesplatser.

Beredningens slutsatser och förslag

6.1 Avslutande diskussion

Varför hållbarhet?

Hållbarhet innebär att aldrig använda mer av jordens resurser än de vi har att tillgå. Om vi följer hållbarhetsprinciperna kan jorden försörja oss hur länge som helst. Att leva hållbart ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt, är ett måste nu och i framtiden.

Framförallt för våra barn och barnbarns skull. Så att de kan leva ett gott liv, med bra, närproducerad mat utan gifter, åka fossilfritt, känna en trygghet i vardagen som präglas av ansvarstagande från samhället. Näringslivet tar ansvar för att produkter och tjänster är hållbara. Om vi arbetar ihop med näringslivet för att skapa fler lokala, gärna gröna, jobb i Gråbo kan utpendlingen minska. Det skulle betyda färre transporter och en mer levande ort även dagtid. Här kan kommunens nya ljusgröna miljöpris fungera som draghjälp.

Energieffektivitet blir en viktig klimatåtgärd genom att energin används på rätt sätt, samtidigt som positiva bieffekter ger jobb och att företagen sparar pengar på att minska energislöseriet. Ju mer lönsam hållbarhet är desto lättare att satsa i sitt företag. Vi som medborgare kan ta vår konsumentmakt till hjälp och göra medvetna och hållbara val.

Hållbarhet i Gråbo
I beredningens möte med invånarna i Gråbo framgår många av Gråbos styrkor. Närheten till vacker natur och fina sjöar, ett starkt föreningsliv, de goda kommunikationerna till storstaden och en egen identitet som människor sätter ett stort värde på.
Dessa styrkor måste vi slå vakt om. Ett öppet samhälle med olika boendeformer för livets alla skeden ger en blandning och integration som bidrar till den sociala hållbarheten.

Fyra ord har återkommit i samtal efter samtal när beredningen bett om Gråbobornas synpunkter på kring det hållbara samhället; trygghet, kommunikation, samverkan och inflytande.

• Trygghet för att var och en ska våga komma med idéer, men också trygghet i sin fysiska miljö
• Kommunikation mellan individen och kommunen och mellan invånarna själva.
• Inflytande över sin närmiljö, över sina val och möjligheter.
• Samverkan med andra, både i närmiljön och i det större sammanhanget.

Grunden för ett hållbart Gråbo ligger i att människan känner att hon är en del av samhället. För att invånarna ska kunna förvalta och utveckla det hållbara samhället behöver de känna trygghet, ha inflytande över vad som händer, ha en god kommunikation och samverkan med varandra såväl som med kommunen. Det ligger på oss som företräder Lerums kommun att skapa fundament för kommunikation och samverkan. Detta ger invånarna möjlighet till inflytande att kunna påverka sin vardag och närmiljö.

Medborgarna ska själva kunna driva utvecklingen mot det hållbara samhället, känna att de kan påverka sin närmiljö och att de val de gör, gör skillnad för hur snabbt och i vilken riktning vägen mot det hållbara Gråbo går. Därför är dessa värden viktiga för oss i de idéer vi föreslår för den framtida hållbara tätorten Gråbo.

6.2 Idéer för ett hållbart Gråbo
Gråboberedningen föreslår kommunfullmäktige att besluta om följande idéer som ska ge stöd och riktning åt visionens förverkligande i Gråbo samt kunna tillämpas på övriga kommundelar:

6.2.1 Ekologisk hållbarhet

• I Gråbo ska det finnas odlingsytor i närmiljön – det bidrar både till lokalodlad mat, möten och sunda vanor.
• För resor inom Gråbo ska det vara enklast att cykla eller gå. I Gråbo är trafikhierarkin förändrad och anpassad efter människans trygghet och hälsa.
• I Gråbo ska det vara enkelt att återvinna och återbruka, även utan bil.

6.2.2 Social hållbarhet

• I Gråbo jobbar vi aktivt för trygga och väl belysta utemiljöer.
• I Gråbo ska det finnas kreativa mötesplatser där ungdomars fritid och inflytande prioriteras.
• Hållbarhet i Gråbo bygger på invånarnas agerande. Därför ska samhällsutvecklingen ske i samarbete med Gråboborna i en ständigt pågående dialog. Där ingår såväl inflytande som information.

6.2.3 Ekonomisk hållbarhet

• I Gråbo samarbetar kommunen med näringslivet och andra aktörer för att skapa fler lokala jobb och praktikplatser för ungdomar.
• I Gråbo ska det finnas flexibla och tillgängliga lokaler som medborgare enkelt kan nyttja för olika aktiviteter.

6.2.4 Kulturell hållbarhet

• Gråboborna utvecklar tillsammans med kommunen ortens varumärke och identitet.
• I Gråbo ska det finnas plats för att både skapa och ta del av kultur, såväl inomhus som utomhus.

6.3 Uppföljning
Vision för ett framtida Gråbo – Sveriges första hållbara tätort innehåller långsiktiga idéer för utvecklingen mot en hållbar tätort. Idéerna är inte av den karaktären att man exakt kan tidsätta det tillfälle då de ska vara uppnådda. Idéerna ger stöd och riktning åt visionens förverkligande i Gråbo och pekar ut inriktning för ett arbete som kan starta på en gång.
Beredningen föreslår därför återkoppling från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige vartannat år om hur arbetet i enlighet med idéerna fortlöper. Under nästa mandatperiod ska idéerna följas upp ur ett medborgarperspektiv av en fullmäktigeberedning.

Ladda ner hela rapporten med bilagor i PDF format: Idéer för ett hållbart Gråbo…