Under Kristi himmelsfärdshelgen var vi och hälsade på vår son som arbetar i Oslo. Han är en av många svenska ungdomar som prövar lyckan i vårt grannland i väst. Stadsdelen ”Grunerlökka” – som för övrigt påminner mycket om Södermalm i Stockholm – har blivit som en svenskkoloni där många svenska ungdomar bor i kollektiv.
Vår son har varit där snart ett och ett halvt år. Mycket arbete, mycket nöjesliv men framför allt ett lärande i att stå på egna ben och lösa allt praktiskt som hör livet till. Entreprenöriellt lärande i praktiken kanske man skulle kunna kalla det.
När man hälsar på sina barn så där flera dagar så har de ju inte tid med oss föräldrar hela tiden. Arbeten ska skötas och sociala nätverk ska underhållas. Då får ju vi ”gamlingar” hitta på något annat, vi blir turister! Oslo är en mycket mysig stad att turista i, en pärla mellan berg och hav skulle man kunna säga. Vi tog bl.a. tunnelbanan upp till Holmenkollen. Efter 15 minuter vacker resa från city kom vi direkt upp i fjällvärlden!
Men det var på tunnelbanestationen, Nationalteatret, som jag gjorde min egentliga spaning. Det var väldigt rent och fräscht där. Inte ett papper eller något annat skräp på golvet. Då plötsligt får jag se en man i kostym som kommer i full fart ner för rulltrappan. Han stannar plötsligt till, böjer ser ner och tar upp ett papper som ligger på golvet. Inte ett papper som han själv råkade tappa utan ett papper som någon annan hade droppat. Bra gjort tänkt jag som ibland också kan tänka mig att böja rygg för att andra inte har gjort vad de borde göra. Nu blev jag lite observant på fenomenet, jag såg plötsligt fler personer som i väntan på att tunnelbanetåget skulle komma, ägnade tiden åt att plocka upp skräp och hålla fint. Var detta något som bara hände där i tunnelbanestationen? Nej, nu kunde jag inte låta bli att kolla upp detta även på andra platser i Oslo. Jag såg det flera gånger! Osloborna går inte förbi skräp som ligger på marken. De hjälps åt att hålla snyggt i sin fina stad!
Det är ett mycket enkelt sätt att ta ansvar för vår gemensamma miljö. Man kan naturligtvis tänka sig att denna goda omtanke kommer till uttryck på flera olika plan. Det är ett litet bevis på att man bryr sig som mycket väl kan ge ringar på vattnet. Att göra något gott för varandra skapar en bättre värld. Det är som historien med stormen över Nordsjön som startat med en fjärils vingslag i Kina. Om du gör en medmänniska glad så blir han eller hon positiv och förhoppningsvis gläder någon annan. Det kan också kallas dominoeffekt.
Eller om man vill entreprenörskap.
En entreprenör är en person som skapar mervärde för andra människor!
Alla kan bli en social entreprenör – gör något gott för mänskligheten!
Lennart Nilsson
påhejad av min kollega Marie Sandell,
båda är vi rektorer på Röselidsskolan
