Chokladbollar och pannkakor i skolan

Har du tänkt på att det enda våra kroppar är inställda på är att vara överlevnadsmaskiner?

Tänk dig att du öppnar kylskåpet, tar ut ett paket smör och en vanlig sked ifrån lådan bredvid. Hur många skedar smör klarar du att äta? En? Två? Tre? Fler? Kanske du som läser rynkar på näsan och tänker, usch, fy, är hon skvatt galen? Jag skulle aldrig äta en sked med bara smör, inte ens en halv.

Några av er kommer garanterat prova och ta reda på hur det ligger till och försöka få i er ett helt paket. Närmast sanningen är att du klarar en sked rent smör, möjligen två om du kämpar och pressar ner den men sen tar det stopp. Kroppen säger ifrån och signalerar mättnad och skulle du överäta skulle du må illa. Det är så vår kropp är skapt.

Tänk dig nu att du låter smörpaketet stå kvar på bänken och att du sen tar fram en bunke och blandar ihop följande till en smet:

100 g smör
2 dl strösocker
3 dl havregryn
3 msk kakao
1 tsk vaniljsocker
3 msk kaffe

Nu säger det klassiska receptet att du ska forma runda bollar och rulla i kokos eller pärlsocker och sen skicka in i kylen och… men vänta lite nu. Händer det möjligen att du smakar på smeten direkt i bunken? Hur mycket kan du nu äta? En sked? Två? Tre? Fler? Hela smeten?

Får du i dig mer eller mindre smör när du blandat smöret med den söta kolhydratsblandningen av socker, havregryn och allt annat? Känner du att det tar definitivt stopp efter en sked eller är det möjligt att äta mer? Ja just det. Garanterat mer. Vanligtvis ger den söta smaken en signal om att det är ofarligt för oss att äta och sött tar också bort kroppens mättnadssignaler och triggar din hunger. Man brukar prata om att det skapar ett sug. Det är så kroppen är skapt.

Vi äter nämligen socker för vår överlevnads skull och för att belöna oss. För att fira, ge tröst, lugn och uppmuntran. För att vi tycker att vi är värda det. För att fredagsmysa eller fika. Socker är till och med beroendeframkallande och kan till och med innebära att många självmedicinerar på det för att skapa kickar, framkalla välmående eller dämpa ångest. Det är säkert många som känner igen sig i att gå tio gånger på en halvtimme till kylen eller skafferiet när man är stressad eller känner oro.

Socker ökar också inflammationerna i vår kropp. Inflammatoriska sjukdomar som astma, reumatiska sjukdomar, magsjukdomar, eksem, födoämnesallergier eller andra allergiska besvär påverkas negativt av socker. Detsamma gäller immunförsvaret, hyperaktivitet, diabetes, koncentrationssvårigheter, högt blodtryck, cancer och mycket annat.

Har du någonsin sett ett barn lägga sig framför mejerihyllan i mataffären och skrika och gnälla om att de vill ha mer smör, eller något i den stilen? Nej, däremot har det garanterat hänt att de gnällt och önskat få med sig en påse sockersött godis hem.

Vad säger detta beteende och kroppens signaler till oss? Är det fettet som skapar sug, hunger och bidrar till ohälsa och välfärdssjukdomar? Eller är det sockret och allt sött? Absolut det sistnämnda.

Har du funderat över hur länge du överlever utan syre? Det är bara några minuter, kanske fem på sin höjd. Hur länge överlever du utan vatten? Ungefär fem dagar. Hur länge överlever du utan mat? Hela 50-60 dagar. Slutligen, hur länge klarar du dig utan socker? Ja faktiskt, ett helt långt liv.

Så de dagar det serveras pannkakor med sylt i bamba – ger det stabil mättnad? Nej. Inte alls. Eller som den där dagen när alla Gråbos skolbarn i höstas skulle hjälpas åt att äta upp en bamsestor chokladboll. Fanns det ett pedagogiskt syfte eller var det något annat? Ja, inte vet jag.

Förra veckan presenterade Livsmedelsverket nya reviderade råd för bra mat i skolan. Ger de rätt förutsättningar till bra inlärning, prestation och koncentration för barnen i skolan? Skapar de rätt möjligheter för att skapa långsiktigt hållbara skolor i Gråbo?

Lagkravet att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga finns med i råden. I stora drag innebär det inga större nyheter beträffande kostinnehållet utan det är fortfarande fokus på light/lättprodukter, mindre fett och nyckelhålsmärkning. Detta trots att det saknas forskning som styrker tesen om att mättat fett är farligt. Dessutom ger det sämre mättnad, sämre näring och risk för allergiska reaktioner då lättprodukter är hårt processade och innehåller mycket vatten, dolda sockerarter, kemiska tillsatser och E-nummer för att efterlikna originalprodukten. Inte minst är de dyrare.

Är det verkligen så här vi vill ha det i vårt framtida Gråbo? 



Läs gärna Livsmedelsverkets ”Bra mat i skolan” i korthet.

Cecilia Blidö
Lic Kostrådgivare
grundare av Naturlig Mat i Skolan

Är du nyfiken på att veta mer om barn och kost? Besök www.naturligmatiskolan.se
Nyfiken på att veta mer om kost och kostens påverkan på din kropp?
Kostkurser, må bra-helger och föreläsningar hittar du hos mig i Lerum på www.ceciliaofsweden.se