Så var det min tur att skriva ett par rader på Gråbo.nu! Lite skakigt kan det kännas efter alla andra skribenters eminenta skrifter, men jag gör mitt bästa!
Även jag, Camilla Sundberg, är född, uppvuxen och kvar i Gråbo. Har väl flyttat till andra sidan sjön, från Hjällsnäs gröna ängar till Björboholms djupa skogar, men det är ju bara en trettio minuters cykling tillbaka till vägens ände, där jag växte upp.
Kan väl nästan säga att jag har två familjer i Hjällsnäs, eftersom jag, från elva års ålder, spenderade det mesta av min lediga tid, på Gategården, bland hästar, kor och traktorer. När jag inte var på scouterna eller läste böcker, vill säga… Försvann ett par år från Gråbo, upp till Dalsland och lantbruksskolan, över till Australien och Rocky Pond med en ny gård och en tredje familj att växa lite till i.
Lantbruksintresset svalnade litegrand men det gröna arbetet lockade ännu. I nästan tio år jobbade jag på golfbanor på somrarna och som springvikarie på Lekstorpsskolan om vintrarna. Tio mycket lärorika år, som jag minns med värme och som dessutom kombinerades med mycket scouting, både som ledare för seniorer och distriktsutbildare av nya scoutledare.
Så kom barnen och helt plötsligt kom även drömjobbet upp och med en mage i sjätte månaden, vankade jag till anställningsintervjun för kyrkogårdsvaktmästare på St Lundby Kyrkogård-och fick, till min stora glädje och förvåning, tjänsten, som jag då inledde med ett års föräldraledighet. Sedan dess har jag jobbat i och med naturen, i ur och skur, solsken och snö. Ett arbete som jag verkligen älskar med all variation jag får från ogräsrensning, gräsklippning och fastighetsskötsel till samtal med besökare, klockringningar och arbete med diverse planer och bokningar.
Numera befinner jag mig lika långt åt andra hållet, på Östad kyrkogård, där man hör kacklande hönor, dansande tranor och muande långhornade kor- en fantastisk idyll att jobba i och en underbar, numera asfalterad, Sverigeled med att cykla dit på! Jag på asfalten och hunden Dockan på gruset… Bättre sätt att starta och avsluta dagen, finns inte.
För närvarande sitter jag dock och suckar på bussen tur och retur Mölndal och Gunnebo Slott, varje dag. Det är när man gör en sådan här, nästan två timmars enkel resa till skolan, som man lär sig att uppskatta att ha jobbet inom cykelavstånd! Jag är tjänstledig ett drygt år för att studera till trädgårdsmästare med inriktning på hälsa, kultur och miljö. En häftig utmaning som ger massor tillbaka, bussen till trots, och jag längtar verkligen till november, då jag kommer tillbaka till Östad och kan börja använda mina nya kunskaper hands on…
Mycket av denna nya kunskap skulle man också kunna använda i pilot Gråbo, med tankar om stadsodling och bevarande och utveckling av våra vackra omgivningar i sjö och skog. Det pågår ett leaderprojekt om pilgrimsleder i Sjövik-Östad. Måhända kan vi kika över östadbornas axlar och lära oss mycket- och kanske utveckla fler vandringsleder även runt Gråbo. I Hjällsnäs finns jättegrytor, en hällkista och ett rikt fågelliv-kanske skulle man bygga upp det gamla fågeltornet igen? Det har gått en gammal kyrkväg från Gråbo till Öijared-vart exakt gick den? Går den att återskapa? Vi har fornlämningar och bautastenar på Mon, goda vattenkällor i Mjörn längs gamla banvallen, en strandpromenad runt Strandkullen i Björboholm, vackra mer eller mindre hela, gamla stenbroar här och var- kan vi laga dem? Man kan fortsätta på vandringsleder via Burhultsvägen, runt Lövsjöarna, tillbaka till Gråbo. Det kan bli hur långt eller kort som helst- och väldigt vackert hela tiden.
Visste du förresten att naturen i sig gör dig friskare? Naturen är något som kroppen, nedärvt i generationer tusentals år tillbaka, känner igen sig i. Forskning har visat att människan återhämtar sig från sjukdom snabbare, bara genom att se natur utanför fönstret! Självklart förstärks det då än mer om du är ute i naturen. Att gå på ett motionsband är motion det med men om du går utomhus istället, då ger solen dig D-vitaminer, stresshormonerna går ned, kroppen jobbar bättre mot ett ibland ojämnt underlag, för att inte tala om den lycka man kan uppleva om man tillåter sig lyssna, lukta och se sig om i naturen. Detta är dessutom helt gratis och väldigt tillgängligt för oss i Gråbo med omnejd. Vi är lyckligt lottade helt enkelt, att bo i ett samhälle med skog, sjö och ängar så nära.
Så-passa på!
Denna vecka skall bjuda på lite kyla men flera soliga dagar med fantastisk luft. Vårtecken kan man ju leta efter, man hittar nya varje dag nu. Har du sett hasselns vackra röda blomma? Den sägs vara Sveriges minsta blomma… Viden är på gång att puffa ut- i soliga lägen är den redan framme. Letar man vårtecken så finner man dem, och med dem kommer hoppet om liv igen, för oss som tycker att det varit mörkt bra länge nu. Det blir ljusare var morgon, solen smälter sakta men säkert isen, man får fräknar på näsan och det är skönt att leva!
Ut och njut!
Camilla Sundberg
Måste va härligt att gå utbildning på Gunnebo. Älskar det stället . omgivningen, odlingarna och den goda maten.