Cecilia Blidö”Varför ska barnen äta alla dessa lättprodukter i skolan” är en av de vanligaste frågorna jag möts av från föräldrar, pedagoger, barn och till och med vissa politiker i mitt arbete. Tänkte försöka mig på att besvara frågan.

I Skollagen är det sedan 2011 inskrivet att ”Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider”.

I samband med att regeringen utarbetade lagen ansåg de det inte möjligt att i lagen närmare föreskriva vad skolmåltiderna ska innehålla, men svenska näringsrekommendationer bör vara en utgångspunkt enligt betänkandet.

Många kommuner i Sverige tolkar i praktiken detta som att Livsmedelsverkets rekommendationer är en lag trots att det inte är annat än just rekommendationer.

Jag fick i början av sommaren ett brev från Landsbygdsminister Eskil Erlandsson med anledning av detta. Han skriver: ”Skolmaten är först och främst en fråga för enskilda kommuner att besluta om. Bland annat är det kommunerna själva som avgör hur mycket pengar som satsas på skolmaten. Det är upp till varje kommun och skola att bestämma hur man vill arbeta för att främja bra matvanor”. (läs brevet i sin helhet här…)

Livsmedelsverket uppdaterade råden för bra mat i skolan i början av året och i stora drag bygger de på att rekommendera nyckelhålsmärkta livsmedel vid val av matfett, ost, korv och när det gäller mjölk ska den vara lätt. Det står uttryckligen i rekommendationerna att man ska begränsa mängderna feta mejeriprodukter. (läs sammanfattning av SLV-s råd här)

Nyckelhål lättprodukterNyckelhålsmärkningen lanserades 1989 i syfte att hjälpa oss konsumenter att hitta de hälsosamma alternativen när vi handlar i matbutiken. Det skulle bli en aktiv åtgärd för att komma till rätta med övervikt och vällevnadssjukdomar, det så kallade metabola syndromet. Vi skulle inte behöva tänka själva utan känna trygghet i att lägga upp bra matval på bandet i kassan.

Märkningen står för
• mindre och/eller nyttigare fett
• mindre socker
• mindre salt
• mer kostfiber och fullkorn

Dessa rekommendationer grundar sig i Livsmedelsverkets tes: ”För mycket fett kan leda till övervikt och mycket mättat fett kan leda till hjärt- och kärlsjukdom”.

Men hur fungerar då nyckelhålsmärkningen i praktiken?

Exempelvis en ”vanlig mild yoghurt” innehåller 3% fett. Ett helt literpaket innehåller alltså två matskedar mjölkfett. 
En ”lättyoghurt med vaniljsmak” innehåller däremot bara 0,5% fett och har också 5% tillsatt socker. I en liter yoghurt innebär det en tesked mjölkfett samt tre och en halv matskedar tillsatt vitt socker. Båda produkterna ger samma energimängd, nämligen 60 kalorier per deciliter. Vilken är nyckelhålsmärkt? Jo, lättyoghurten med tillsatt socker. Enligt Livsmedelsverkets kostråd ska maximalt 10 procent av alla kalorier komma från tillsatt socker. I en liter ”lättyoghurt med vaniljsmak” är hela 50 gram tillsatt socker vilket motsvarar 30 energiprocent.

Då kommer självklart frågan: Är socker hälsosammare än naturligt fett?

Om du frågar Livsmedelsverket verkar svaret vara ”ja”. Det är i alla fall så nyckelhålsmärkningen är konstruerad och det är så Livsmedelsverket vill att vi ska välja ”rätt” när det kommer till skolmaten.

Frågar du mig är svaret tveklöst ”nej”. Jag vill också addera ett par frågor: Har Sveriges befolkning blivit stadigt smalare och minskat övervikt och fetma sedan 1989? Har färre människor drabbats av hjärt- och kärlsjukdomar? Nej, tvärtom. Är det då rimligt att lättprodukter är vägen till bättre hälsa?

Hälften av Sveriges befolkning är överviktig och den överlägset största dödsorsaken i vårt land idag är hjärt- och kärlsjukdomar. Ser vi bara drygt 100 år tillbaka i tiden var hjärtinfarkt däremot mycket ovanligt. Till detta kan vi också addera det faktum att förbrukningen av socker, sötningsmedel och en rad nya sockerarter ökat markant sedan hundratalet år tillbaka. I slutet av 1800-talet var socker en lyxvara och vi åt ca 4 kg per år medan vi idag enligt statistiken får i oss ungefär 48 kg. Personligen äter jag näst intill sockerfritt vilket måste betyda att någon annan får i sig ”mina” 48 statistik-kilon också.

Vi svenskar har varnats för att äta för mycket fett. Under 80–90-talet blev vi rejält fettskrämda och sökte allt som var lågfett, lätt, fettfritt och så vidare. Något som i mångt och mycket lever kvar än idag, inte minst när det kommer till skolmåltider. Tesen föddes redan på 1950-talet och var omstridd i forskarvärlden redan då. Modern forskning ger däremot inget stöd för att påstå att mättat fett skulle skada blodkärlen.

Nyligen publicerade forskningsrön visar också att lågkaloridieter och viktnedgång inte har någon stor effekt på att minska risken att drabbas av hjärtsjukdom. Däremot finns studier som visar att ett förhöjt blodsocker bidrar till de hälsoproblem vi ser i vårt land idag.

Lättprodukter ger sämre stabil mättnad. De är dyrare, ger sämre näring och ökar risken för allergiska reaktioner på grund av att det är hårdare processade livsmedel. De innehåller mycket vatten (exempelvis lättmargarin drygt 40 % vatten), dolda sockerarter och kemiska tillsatser i syfte att efterlikna originalprodukten eller det fullfeta alternativet om man så vill. Ger det matglädje? Om du är på restaurang, skulle du föredra det framför ”riktiga råvaror”? Skulle du välja en färsk kycklingfilé eller en fryst nyckelhålsmärkt dito med socker tillsatt och 12 % vatten insprutat?

Min dröm är att vi ska få fler pigga och friska barn och en mer tillåtande skolmatsmiljö. Många barn i skolåldern är trötta, bråkiga och har ont i magen. Koncentrationssvårigheter ökar och vi hör allt oftare om ADHD och andra NPF-diagnoser. Födoämnesallergier blir allt vanligare. Var femte barn i vårt land är överviktigt och det förekommer till och med att sjukvården skär i barns friska organ, så kallade Gastric Bypass-operationer som en ”sista lösning” på barnfetma.

Skulle det kunna se annorlunda ut om vi kunde ge våra barn och unga rätt förutsättningar genom att låta dem tanka sina kroppar med rätt bränsle som skapar stabil mättnad, jämnare blodsockernivå och som ger möjligheter till ökad koncentration och bättre upplevd hälsa?

De offentliga måltiderna skulle kunna bidra till att göra faktisk skillnad. En sådan åtgärd skulle till och med kunna ge positiva effekter i lärande, omsorg, vård och ekonomin i samhället. Det är en svindlande tanke, men ack så spännande. Gråbo vill ju ändå vara en plats att växa på.

Cecilia Blidö
Lic Kostrådgivare
grundare av Naturlig Mat i Skolan
Naturlig mat i skolan verkar för att öka medvetenhet kring kostens kraftfulla inverkan på hälsan. 

10 KOMMENTARER

  1. Något missvisande rubrik och ingress – jag tolkade det snarare som att lättprodukter skulle komma att försvaras i din text. I övrigt mycket välformulerat.

    • Tack Selunia för din respons. Det är rekommenderat av Livsmedelsverket och räknas som bra mat i skolan att äta lättprodukter för att minska intag av mättat fett. Och det är av den anledningen jag ofta får just frågan ”Varför ska barn äta lättprodukter?”. Och det finns en tanke med det, från SLV-s sida men svaret på frågan stannar inte där om den ställs till mig. 🙂 Jag rekommenderar hellre originalprodukterna som alla lättprodukter vill efterlikna.

  2. Visst har du rätt! Din krönika sitter särskilt fint i dag, då SBU-utredningen lyfter fram att barn med fetma mår väl av ökad mängd mjölkprodukter. Och då menar dom inte Lätta ! Nej, mätta barn blir inte tjocka barn! Tack för att du kämpar för naturlig föda!

    • Tack Marianne för värmande ord! Visst är det en spännande dag när den nya SBU-rapporten blivit offentlig. Den kommer medföra stora förändringar i sjukvården vid behandling av fetma och övervikt.
      Det kontroversiella resultatet är på mer än ett sätt en prestigeseger för den ifrågasatta lågkolhydratkosten. Det saknas belägg för att lågkolhydratkost med mycket mättat fett skulle medföra ökad risk för hjärtsjukdomar menar experterna i rapporten vilket förstås också sätter tesen att lättprodukter med lågfett skulle vara hälsosamt på ända. Min förhoppning är att det så småningom ska få effekter på andra sätt i de nordiska och svenska näringsrekommendationerna och på sikt även när det gäller den offentliga synen på skolmåltiderna.

  3. Mycket intressant det du skriver! Jag hade helt missat att detta var vad som serverades i skolan då jag haft barnen på ett föräldrakooperativ och där kunnat vara med och påverka barnens kost på ett annat sätt.

    Jag blev mycket förvånad då det stod lättmjölk, lättfil och margarin till barnen på frukosten..!

    Personalen och många säger att det är ”lag på det” och hänvisar till Livsmedelsverket men jag hade hört precis det som du skriver, att beslutet faktiskt är på kommunalnivå.

    Tack för en bra artikel. Delar den!

    • Tack Anniina för att du engagerar dig med att skriva en kommentar. Och tack för värmande ord.
      Du har helt rätt, det är på kommun-nivå beslutet tas att det är Livsmedelsverkets rekommendationer som ska följas. Men det finns många kommuner som har fullfeta mejeriprodukter och bregott/smör på mackan istället för margarin till exempel.

      Stort tack för att du delar budskapet vidare.

  4. Bra! Väldigt logiskt egentligen…att manipulera/”förädla” från början äkta råvaror talar emot både naturliga förutsättningar och sunt förnuft – människokroppen är inte skapad för den typen av ”näring”.. Livsmedelsverket – skärpning! Gör om – gör rätt.

  5. Tack för ett sansat och bra inlägg i debatten. Om vi ska engagera oss i nåt så är det väl ända att barnen får riktigt mat?! Hur man kan leva i en sån hjärn-dimma av okunskap att man ställer fram ett paket margarin på frukostbordet när man har barn är för mig totalt oförståeligt. Jag ska inte ens börja rabbla alla hälsovinster jag fått sen jag bytte från den av samhället rekommenderade konstgjorda lågfett-högsocker-kost till naturlig fet mat – för då blir jag bara förbannad och agressiv resten av dagen 😉

    • Tack Daniel för din respons. Roligt att du uppskattar krönikan. Förstår att du upplever många positiva hälsoeffekter av att ha ändrat din kost. Grattis! Fortsätt med smör och andra naturliga fetter och må väl. 🙂

Lämna ett svar till Cecilia Blidö Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here